Etikettarkiv: Läsning

Om läsning på förskolan

Jag håller precis på att läsa boken Svensk forskning om läsning och läsundervisning. I boken skriver 17 svenska läsforskare om om de pågående trenderna och tänkandet kring läsning inom ramen för utbildningssystemet, analyserar hur man arbetar med läsning i skolan samt beskriver unga läsares läsning och tolkning. Läsning ur olika infallsvinklar beskrivs från förskolan upp till gymnasiet. Boken är intressant, inte minst med tanke på de senaste årens uppmärksamhet kring svenska skolbarns läsförmåga. Särskilt intressant för oss som arbetar med förskolebarn är första kapitlet som handlar om läsning i förskolan.

I kapitlet Högläsning med förskolebarn – disciplinerande eller frigörande? pekar kapitelförfattarna Ulla Damber och Jan Nilsson på hur forskning visar att den tid föräldrar ägnar åt högläsning för sina barn mer än halverats de senaste trettio åren och att förskolans och skolans insatser inom läsningens område därför är mycket viktiga. De refererar till forskning som visar litteraturläsningens betydelse i förskolan, som lustupplevelse och som ett sätt för barnen att få kunskap om världen, om människors relationer och andras livsvillkor. Läsningen ger möjligheter att utforska språket, skriftspråket och att uppleva känslan av att leva sig in i en text. På så sätt kan förskolans socialisation av barnen till läsare och skrivare vara avgörande för hur väl förberedda de kommer att vara i sin senare läs- och skrivutveckling.

Damber och Nilsson diskuterar vidare högläsning i förskolan och hur man kan skapa stimulerande språkmiljöer. De beskriver vikten av meningsskapande, kopplat till läs- och skrivaktiviteter och att barn och vuxna interagerar i en läsande och skrivande gemenskap. Meningsskapandet är en förutsättning för barnens utforskande av skriftspråket. Detta meningsskapande skapas med fördel genom tematiskt arbete där den pedagogiska verksamheten utformas så att den utgör en sammanhållen kunskapskontext. De beskriver också bilden av praktiken där det finns två skilda synsätt på tidig läs- och språkinlärning. Den ena är språksamlingar där språklig medvetenhet tränas med lekar och övning utan kopplingar till övriga aktiviteter.  Den andra är barnens egna spontana läs- och skrivaktiviteter, där meningsskapandet har en social dimension.

Dambers och Nilssons slutsats är att läs- och skrivinlärning sker bäst när man samtidigt arbetar med både innehåll och form i det man läser. De menar också att olika aspekter av skriftspråket bör uppmärksammas redan från början om målet för verksamheten är att barnen ska lära sig om omvärlden, socialiseras till läsare och bli nyfikna på hur språket fungerar. De poängterar vikten av att förskollärare skapar rikligt med tillfällen som uppmuntrar till barnens spontana intresse för läsning och skriftspråksaktiviteter, där innehåll, funktion och form får lov att samspela. Något de också pekar på är att aktiv läsning, istället för passiv läsvila, ger signaler till barnen om att läsning är en viktig aktivitet och inte bara något man gör för att somna.  

I linje med den forskning om läsning och meningsskapande, som Damber och Nilsson pekar på i sin artikel, ligger den senaste lässatsningen för Baras förskolor. Vi är nu i princip klara med iordningsställandet av nya temaryggsäckar som ska finnas för utlån hem i förskolornas kapprum. Tema den här gången är känslor. Det finns en ryggsäck för de yngre barnen och en för de äldre. I ryggsäckarna finns böcker på temat, ett informationsblad om känslodockorna som används på förskolorna, samt ett informationsblad om läsfixarna för inspiration till boksamtal. Vi har också sammanställt en temalåda per enhet med tillhörande lärarhandledning.

Mer information om allt detta kommer nästa vecka. men lite bilder på ryggsäckarna kommer här! Visst är de fina?Tema känslor_fjäril

 

 

Tema känslor – yngre barn

Tema känslor_grodor

 

Tema känslor – äldre barn

Läsning som medicin

Här på bloggen handlar de flesta inläggen om lästips och vikten av att vi vuxna läser för våra barn. Men lika viktigt är faktiskt att vi vuxna själva läser och att barnen ser att vi gör det. Barn gör som vi vuxna gör, inte som vi säger att de ska göra. Tycker vi att det är viktigt att våra barn läser måste vi visa det genom att själva läsa. Ser barnen att vi vuxna läser så är chansen större att detta är något som de själva vill göra. Vi vuxna är viktiga som läsande förebilder!

Att läsning är bra på många sätt är jag som bibliotekarie förstås övertygad om. För barn är läsningen viktig för språkutvecklingen, för att få ett utvecklat ordförråd och för att få en förståelse för hur text och läsning fungerar. Och för alla som läser, såväl barn som vuxna, är läsningen en ovärderlig chans att uppleva saker som man inte får möjlighet att uppleva i sitt eget liv, man får ta del av andras erfarenheter och sätta sig in andra personers känslor.

I artikeln, Läsning kan ge läkning, i tidningen Förskolan, nr 10 2014, kan man nu läsa att forskning visar att läsning också kan vara rena medicinen. Arbetsterapeuten Lena Mårtensson menar att läsningen som meningsfull aktivitet har hälsofrämjande effekter. I artikeln finns också bra några bra tips för att komma igång med sin läsning:Läsglädje

  • ”Läs av lust! Släpp alla måsten, krav och förväntningar.
  • Byt genre! Läs något du inte brukar läsa.
  • Gör det lätt! Välj inte de svåraste böckerna du hittar.”

Källa: Lena Mårtensson och Cecilia Petersson
Ur Förskolan, nr 10, 2014