Kategoriarkiv: Pedagoger

Högläsning – ett sätt att mötas

Nu börjar vi komma igång ordentligt med sagostunderna för femåringarna. Varje vecka träffar jag barn från två eller tre avdelningar i en halvtimme per grupp och under den tiden läser vi, funderar och ställer frågor kring det lästa. Hittills har vi jobbat med Spågumman Julia, som gissar vad som kommer hända i boken och Frågeapan, som ställer frågor om texten. När vi läser tittar vi gemensamt på bilderna, jag uppmärksammar svåra ord, frågar barnen om det som händer i boken, uppmuntrar dem att ställa frågor och pekar på bilderna när de visar något som texten berättar. På så sätt blir barnen uppmärksamma och intresserade.

En av de böcker vi har läst och pratat om är Förbaskade träd! som är skriven av Kristina Murray Brodin och tecknad av Katarina Strömgård och det är så roligt, och imponerande, att höra hur barnen resonerar kring text och bild!

Genom att studera omslagsbilden och koppla samman den med titeln på boken har barnen gjort spådomar om att boken kommer handla om ett barn (en flicka enligt de flesta) och en vuxen, kanske barnets pappa, och att pappan är arg på trädet. Kanske för att det är i vägen. När vi sen läser boken visar det sig mycket riktigt att boken handlar om en pappa och ett barn och att barnet älskar den stora eken på tomten medan pappan vill ta bort den eftersom den skymmer solen. Barnen har också haft finurliga idéer om hur man kan behålla trädet och ändå få sol: Kanske går det att göra hål i trädet? Kanske kan man flytta det? Läsningen ger också alltid upphov till spontana berättelser från barnen. De berättar till exempel om träd de har hemma, om hur de själva blivit arga på ett träd för att de ramlade från det och slog sig eller om hur deras pappa har sågat ner träd på tomten. Att läsa tillsammans är verkligen ett bra sätt att få igång samtal med barnen!

Det talas ofta om hur viktigt det är med högläsning för barn. Genom högläsning blir barnen bekanta med skriftspråket, de utökar sitt ordförråd, tränar på att koncentrera sig, lär sig hur en berättelse är uppbyggd, kommer i kontakt med andra verkligheter än sin egen och blir intresserade av läsning. Allt detta stämmer men jag tycker att man som vuxen i ett barns närhet framför allt ska högläsa för att det är så roligt! Barnet dömer inte din läsning utan lyssnar uppmärksamt och storögt. Även om du kanske känner dig osäker när du läser så läser du bättre än barnet och du är en vuxen person som barnet ser upp till! Genom att högläsa och prata om det ni läser lovar jag att ni kommer få många roliga stunder ihop. Dessutom, att läsa behöver inte ta lång tid. Läsningen kan lätt bli en naturlig del av dagen genom aktiviteter ni redan gör tillsammans. Om du bakar med barnet, läs högt ur receptet. Om ni är ute och går, läs på skyltarna ni ser och när ni handlar, läs på hyllorna! Och för att få igång de där spännande samtalen kring det ni läser, sätt dig ner en kvart när ni kommit hem från förskolan och läs en bok med barnet i knäet. Det blir en fin och nära stund där ni gemensamt får varva ner. Om det händer något jobbigt i familjen, leta upp en bok som handlar om samma sak och använd den som utgångspunkt för att få barnet att prata om det jobbiga. Det finns barnböcker som handlar om anhöriga som dör, sjuka föräldrar, husdjur som dör, kompisar som flyttar, att vara allergisk, att bli mobbad, att vara adopterad eller ha skilda föräldrar… Ett tips är dock att se till att själv läsa boken innan du högläser den. Det gör dels att läsningen flyter på bättre men det gör också att du som vuxen kan förbereda dig på frågor som texten kan väcka.

Så varför inte ta en tur till biblioteket i helgen eller en helt vanlig vardagskväll, kanske på väg hem från förskolan! Njut av att det har blivit lite ljusare ute, låna några spännande böcker och kryp ner tillsammans under en filt med en kopp varm choklad och en ny läsupplevelse. Eller passa på att fynda på bokrean, i butiken eller via nätet. Om du tycker det är svårt att komma på vilka böcker du ska läsa så fråga på biblioteket, kolla in tipsen på den här sidan: http://bokbastisarna.blogspot.se/p/hoglasning-skolor.html eller läs en bok som du minns från din egen barndom och berätta för barnet varför du tyckte om den! Jag lovar att ni kommer få riktigt fina lässtunder ihop.

Presentation och lite annat

Hej!

Jag heter Angela Carleson och är ny skolbibliotekarie i Bara. Nu har jag varit igång i en dryg månad och börjar så smått komma in i arbetet. Precis som Jessica tidigare så ska jag vara en resurs även för ortens förskolor och arbetet med att fastställa schemat för nästa termins sagostunder för femåringarna är precis avslutat. Jag ser verkligen fram emot att sätta igång på allvar efter julledigheten!

Som Jessica har berättat blev skolbiblioteket och förskolorna tidigare i år beviljade 8000 kr från Sparbanksstiftelsen för att genomföra ett lässtimulerande projekt, kallat Dansa, lyssna, läsa – Knacka på!, för 3-åringarna. Det hela gick av stapeln 25 – 26 november. Ledda av Sophia Färlin-Månsson fick både pedagoger och barn (och jag!) lära sig hur man kan dansa en bok. Boken vi dansade var Knacka på! av Anna-Clara Tidholm; en välbekant bok som nu fick upplevas på ett nytt sätt.

Samtliga pedagoger fick lyssna på en inledande föreläsning och sedan erbjöds en workshop dels för pedagogerna enskilt och dels för pedagoger och barn gemensamt. Jag måste faktiskt erkänna att jag kände mig lite dum när jag började med att dansa att jag, precis som lilla Kalle, trillade omkull men Sophia Färlin-Månsson lyckades snabbt sprida sin självklara dansglädje till oss lite stela vuxna och ganska snart verkade ingen tveka inför att kasta kuddar och ha apkalas eller snurra runt, runt under ett rött skynke och leka torktumlare…

När det sedan var dags att dansa med barnen blev det tydligt att denna kombination av läsning, fantasi och dans är ett utmärkt sätt för att få med sig alla barn i en aktivitet. Några av barnen hade lite svårt att sitta still när det var dags att läsa men sprang glatt runt och lekte stekta köttbullar medan andra var lite mer försiktiga när de skulle dansa men deltog med liv och lust i den gemensamma läsningen. Detta sätt att väva samman läsning, lyssnande och rörelse tror jag mycket på! Därför känns det extra bra att specialpedagogen Jenny Andersson har sett till att samtliga förskolor har fått en CD-skiva innehållande den specialskrivna musiken till boken samt en metodhandledning som kan ge tips och inspiration för fortsatt bokdansande. Så nu är det fritt fram att dansa! Mer om projektet finns att läsa här: http://www.regiongavleborg.se/Om/Organisation/Kultur-och-kompetens/Kulturutveckling-2014/Lansbiblioteket-Gavleborg/Barn-och-unga/Dansa-lyssna-lasa–Knacka-pa/Knacka på - dans Knacka på - kaniner Knacka på - matlagning 2 Knacka på

Jag önskar alla ett riktigt fint slut på 2015 och ser fram emot att ses efter nyår. Och glöm inte att läsa – både tyst och högt!

/Angela Carleson, skolbibliotekarie i Bara

Faktaböcker som lästema

I UR´s filmserie Strategier för läsförståelse talar man om vikten av att börja arbeta med lässtrategier redan på förskolan, och att strategierna bör användas både när det gäller skönlitterär läsning och läsning av faktaböcker. Det talas också allt mer om hur viktigt det är att vi vuxna pratar med barnen om det vi läser, att vi tar oss tid att fundera, ställa frågor och resonera kring det lästa. Barbro Westlund, som bland annat medverkar i del 1 av filmserien, menar att det är en demokratisk rättighet att kunna förhålla sig till texter. Hon säger att vi behöver ha kunskap i att kritiskt kunna granska texter, men också använda texter för att kunna leva oss in i andra människors verklighet. Att kunna ta till sig text är är på så vis grundläggande.

För att få möjlighet att arbeta mer fördjupande kring faktatexter på förskolorna har vi nu köpt in ett urval böcker från Alvina förlag till en ”temaboklåda”, som ska finnas på varje förskola. Sedan tidigare har vi, som jag har berättat om här på bloggen, introducerat lässtrategier vid högläsning i form av ”Läsfixarna”.  När det gäller böckerna från Alvina förlag, förutom att de är riktigt bra, intressanta och lärorika, så finns till varje bok en arbetshandledning så att man som pedagog kan få tips och vägledning i hur man kan arbeta vidare med boken. Handledningarna finns tillsammans med böckerna i temaboklådan. Vi hoppas att böckerna tillsammans med handledningarna kommer att inspirera till fördjupande läsning ute på förskolorna till hösten.

Följande böcker har vi köpt in till temalådan:

Blött, sött och salt, Allt om vatten av Kristin Dahl –

Spinderella Tarantella av Inger Lindahl

Memmo och Mysen bråkar i vinden av Emma Virke

Memmo och Mysen söker efter färger av Emma Virke

I temaboklådan finns också arbetshandledning till boken Ester Arg och Daisy Galej.

Tema_fakta_böcker blogg 

Här finns mer att läsa om några av böckerna som vi har köpt in, samt om Alvina förlag!

Nya temaryggsäckar

I förra veckans inlägg lade jag ut bilder på de nya fina temaryggsäckarna som vi köpt in till förskolorna. Tema för ryggsäckarna den här gången är värdegrund och böckerna handlar om känslor på olika sätt. Precis som med Alfons- och Knacka på -ryggsäckarna så kommer de nya ryggsäckarna att finnas för hemlån så att man kan läsa böckerna tillsammans hemma.

I ryggsäckarna finns, förutom böckerna, ett laminerat blad med bilder på de känslodockor som används i värdegrundsarbetet på förskolorna, samt ett laminerat blad med ”Läsfixarna”. På så vis anknyter de både till förskolans värdegrundsarbete och till hur vi i förskolan tänker kring läsning och boksamtal.

Ryggsäckarna kommer ut till förskolorna  under nästa vecka. Det blir två ryggsäckar per arbetslag, en fjärilsryggsäck för de yngre barnen och en grodryggsäck för de äldre.

I ryggsäckarna för de yngre barnen finns Ann Forslinds böcker om Bäbis. Bäbis är en liten nyfiken filur med mycket energi och upptäckarlust. Böckerna beskriver igenkännande vardagens dramatik och hur små händelser blir stora upplevelser i det lilla barnets värld. Innehållsförteckning och mer att läsa finns under fliken Tema/Känslor – yngre barn här på bloggen.

Tema känslor_små2

I de äldre barnens ryggsäck finns tre av Max Velthuijs Grodan- böcker, Grodan och kärleken, Grodan är otålig och Grodan har tråkigt. Grodan-böckerna är mycket omtyckta och har blivit prisbelönade i många länder. Grodan och kärleken var den första av hans bilderböcker om Grodan. Böckerna tar upp känslor och dilemman som man lätt kan känna igen sig i. I ryggsäcken finns också boken om boken om de två vännerna med helt olika humör, Ester Arg och Daisy Galej av Anna Platt, samt Grodornas drottning får inte väta sina fötter av David Cali. Den sistnämnda boken handlar om makt och om att bestämma, ett kanske inte så vanligt ämne i barnböcker. Innehållsförteckning till ryggsäckarna och mer att läsa finns under fliken Tema Känslor – äldre barn.

Tema känslor_äldre_2

 

 

 

Om läsning på förskolan

Jag håller precis på att läsa boken Svensk forskning om läsning och läsundervisning. I boken skriver 17 svenska läsforskare om om de pågående trenderna och tänkandet kring läsning inom ramen för utbildningssystemet, analyserar hur man arbetar med läsning i skolan samt beskriver unga läsares läsning och tolkning. Läsning ur olika infallsvinklar beskrivs från förskolan upp till gymnasiet. Boken är intressant, inte minst med tanke på de senaste årens uppmärksamhet kring svenska skolbarns läsförmåga. Särskilt intressant för oss som arbetar med förskolebarn är första kapitlet som handlar om läsning i förskolan.

I kapitlet Högläsning med förskolebarn – disciplinerande eller frigörande? pekar kapitelförfattarna Ulla Damber och Jan Nilsson på hur forskning visar att den tid föräldrar ägnar åt högläsning för sina barn mer än halverats de senaste trettio åren och att förskolans och skolans insatser inom läsningens område därför är mycket viktiga. De refererar till forskning som visar litteraturläsningens betydelse i förskolan, som lustupplevelse och som ett sätt för barnen att få kunskap om världen, om människors relationer och andras livsvillkor. Läsningen ger möjligheter att utforska språket, skriftspråket och att uppleva känslan av att leva sig in i en text. På så sätt kan förskolans socialisation av barnen till läsare och skrivare vara avgörande för hur väl förberedda de kommer att vara i sin senare läs- och skrivutveckling.

Damber och Nilsson diskuterar vidare högläsning i förskolan och hur man kan skapa stimulerande språkmiljöer. De beskriver vikten av meningsskapande, kopplat till läs- och skrivaktiviteter och att barn och vuxna interagerar i en läsande och skrivande gemenskap. Meningsskapandet är en förutsättning för barnens utforskande av skriftspråket. Detta meningsskapande skapas med fördel genom tematiskt arbete där den pedagogiska verksamheten utformas så att den utgör en sammanhållen kunskapskontext. De beskriver också bilden av praktiken där det finns två skilda synsätt på tidig läs- och språkinlärning. Den ena är språksamlingar där språklig medvetenhet tränas med lekar och övning utan kopplingar till övriga aktiviteter.  Den andra är barnens egna spontana läs- och skrivaktiviteter, där meningsskapandet har en social dimension.

Dambers och Nilssons slutsats är att läs- och skrivinlärning sker bäst när man samtidigt arbetar med både innehåll och form i det man läser. De menar också att olika aspekter av skriftspråket bör uppmärksammas redan från början om målet för verksamheten är att barnen ska lära sig om omvärlden, socialiseras till läsare och bli nyfikna på hur språket fungerar. De poängterar vikten av att förskollärare skapar rikligt med tillfällen som uppmuntrar till barnens spontana intresse för läsning och skriftspråksaktiviteter, där innehåll, funktion och form får lov att samspela. Något de också pekar på är att aktiv läsning, istället för passiv läsvila, ger signaler till barnen om att läsning är en viktig aktivitet och inte bara något man gör för att somna.  

I linje med den forskning om läsning och meningsskapande, som Damber och Nilsson pekar på i sin artikel, ligger den senaste lässatsningen för Baras förskolor. Vi är nu i princip klara med iordningsställandet av nya temaryggsäckar som ska finnas för utlån hem i förskolornas kapprum. Tema den här gången är känslor. Det finns en ryggsäck för de yngre barnen och en för de äldre. I ryggsäckarna finns böcker på temat, ett informationsblad om känslodockorna som används på förskolorna, samt ett informationsblad om läsfixarna för inspiration till boksamtal. Vi har också sammanställt en temalåda per enhet med tillhörande lärarhandledning.

Mer information om allt detta kommer nästa vecka. men lite bilder på ryggsäckarna kommer här! Visst är de fina?Tema känslor_fjäril

 

 

Tema känslor – yngre barn

Tema känslor_grodor

 

Tema känslor – äldre barn